§ 2  Den föreslagna dagordningen godkändes av mötet efter en mindre justering, som innebar att medlemsavgiften skall gälla från 2013 (§ 11).

§ 3  Meddelanden

• 3.1 Ordf. rapporterade i korthet från samråd med Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö, i februari. De hårda restriktioner som gäller kring insamling av insekter i naturreservat och andra skyddade områden kan komma att mjukas upp. Om insamling – efter ansökan – tillåts, kommer tillståndet att vara tidsbegränsat och förknippat med en skyldighet att rapportera fynden till Länsstyrelsen. En ansökan om insamlingstillstånd i Skäralid, Söderåsens nationalpark, för ESILs vår-/försommarexkursion håller på att formuleras, för att tillsändas Länsstyrelsen.
• 3.2 Ordf. meddelade att ansökningstiden för stipendier ur Sällskapets fonder gått ut och att fyra ansökningar på tillsammans omkring 30.000 kronor inkommit. De skall bedömas av styrelsen, som meddelar utfallet i juni 2012.
• 3.3 Meddelades att sista häftet för 2011 av FaZett är under tryckning. Inför tidskriftens årgång 25 (!) behövs manuskript till artiklar och notiser samt goda digitalfoton till avdelningen ”Läsarnas bilder”. En vädjan om bidrag framfördes av såväl ordf. som redaktören, Anders Ohlsson.
• 3.4 Genom den fördröjning i utgivningen av FaZett som varit, har programmet för sammankomster inte kommit alla medlemmar tillhanda i tid. Ordf. beklagade detta och hänvisade till hemsidan (www.esil.se) och programmet där. Styrelsen ska försöka nå de medlemmar som saknar internetuppkoppling.
• 3.5 Anders Ohlsson anmälde några ex. av brunaktig frostmätare (Theria rupicapraria) på slånbuskar i Sk. Maglehem den 25/2 2012. Denna art eller grå fjädermätare (Phigalia pilosaria) [pedaria] brukar vara årets tidigast kläckta fjärilar.Inspirerad av detta vårtecken utkastade ordf. frågan om någon sett bibaggen (Apalus bimaculatus). Ingen av de närvarande hade sett arten i år och en kort diskussion utbröt kring lämplig tid och plats för observationer av densamma.

  Ordf. tipsade avslutningsvis om den till fladdermusboningar knutna murlöparen (Ocys [Bembidion] quinquestriatus), som också visar sig vid snösmältningen. Den lilla brunaktiga, Trechus-liknande baggen kryper omkring på murar av gamla befästningsanläggningar, slott och herresäten. Klassiska lokaler är Borgholms slottsruin på Öland. Den är också känd från Citadellet i Landskrona m.fl. ställen.

§ 4  De egentliga årsmötesförhandlingarna vidtog därefter. Till ordförande, sekreterare och justeringspersoner (2 stycken) för förhandlingarna valdes av årsmötet i tur och ordning Mikael Sörensson, Thomas Jonasson respektive Anders Ohlsson och Bosse W. Svensson.

§ 5  Den av Sällskapets revisorer Peter Rolfson och Bo Olsson samt externa revisorn Görel Ingstorp förrättade revisionen upplästes av Peter Rolfson. Revisionsberättelsen godkändes av årsmötet och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2011.

§ 6  Sekreteraren läste upp verksamhetsberättelsen för 2011. Den godkändes av årsmötet och lades till handlingarna.

§ 7  I tur att avgå som styrelseledamöter var Gunnar Isacsson, Linda Strand, Mikael Sörensson och Fredrik Östrand. I enlighet med valberedningens förslag omvaldes alla dessa. (De övriga styrelseledamöterna, Richard Lövgren, Thomas Jonasson, Bertil Hallmer och Magnus Persson, är valda till årsmötet 2013.)

§ 8  Val av revisor för två år. I tur att avgå var Peter Rolfson. I enlighet med valberedningens förslag omvaldes han. (Den andre revisorn, Bo Olsson, är vald till årsmötet 2013.)

§ 9  Val av revisorsuppleanter för ett år. På förslag av valberedningen omvaldes Börje Dalsved och Håkan Svensson.

§ 10  Val av valberedning för ett år. På förslag av valberedningen omvaldes Thomas Jonasson som ordförande och sammankallande och omvaldes Håkan Svensson. Som ersättare för Bertil Hallmer och Mikael Molander, vilka undanbett sig omval, invaldes av årsmötet Andreas Nord och Christoffer Sjöholm.

§ 11  Efter en kort diskussion beslöt årsmötet att årsavgiften för medlemskap i ESIL höjs från 100 till 125 kronor per år. Höjningen kommer att gälla från 2013. Medlemsavgiften för ungdom under 25 år blir oförändrad 50 kronor per år. Likaledes behålls årsavgiften för familjemedlem med ett årligt belopp av 25 kronor. ”Ständig medlem” blir man, liksom tidigare, genom att en gång för alla betala 25 x årsavgiften (3.125 kronor från 2013).

§ 12  Ordf. meddelade att styrelsen påbörjat arbetet att utse en eller flera hedersledamöter i Sällskapet. Sedan Ingvar Svensson avled för ett år sedan, har ingen hedersledamot funnits. Enligt stadgarna har Sällskapet rätt att kalla hedersledamöter. Högst fyra får samtidigt finnas. Var och en av medlemmarna är välkommen att till styrelsen komma med förslag till hedersledamot. Enligt stadgarna skall styrelsen slutligen lämna förslag, vilket föreläggs Sällskapet för godkännande.

§ 13  Övriga frågor: ordf. informerade om en enkät som nyligen i ESILs regi genomförts på nätet. Det gällde veckodag för ESILs sammanträden: av 56 som valt mellan söndag kl. 16.00 och fredag kl. 19.00 utföll röstetalen 28 för söndag och 28 för fredag. Några föreslog onsdag eller torsdag. Styrelsen återkommer med förslag senare.

§ 14  Ordf. förklarade årsmötet avslutat.

§ 15 Föredrag

Kvällens föredrag hölls av Jostein Kjaerandsen, Lund. Hans ämne hade i ESILs vårprogram presenterats som ”WIP – årets sensation i forskarvärlden: estetik och systematik i skön förening”. Jostein underströk att formuleringen inte var hans egen men lovade ändå att försöka leva upp till rubrikens reklamslogan. Nedan följer sekreterarens försök att referera föredraget.

Detta är bakgrunden: tre lundaentomologer (Ekaterina Shevtsova, Christer Hansson och Jostein Kjaerandsen) och en amerikansk entomolog och ekolog (Daniel H. Janzen, världsberömd för sina arbeten inom området ”co-evolution” och den förste biolog som tilldelades det prestigefyllda svenska Crafoordpriset 1984) publicerade på hösten 2010 en uppsats i PNAS (Procedings of the National Academy of Science – amerikanska vetenskapsakademiens handlingar), betitlad ”Stable structural color patterns displayed on transparent insect wings”.

Följ länken http://www.pnas.org/content/early/2010/12/27/1017393108, och läs uppsatsen och häpna över de fantastiska bilderna. Dessa bilder och några till visade Jostein under sitt föredrag. Den som har tid att surfa runt ett tag kommer också att förstå att Ekaterina Shevtsovas upptäckt av WIP väckt stor förundran bland forskarkolleger runt om i världen.

I uppsatsen myntas begreppet WIP, som utläses ”Wing Interference Pattern”. Det handlar om färgmönster som uppstår genom interferens i den tunna insektvingen (främst hos små steklar och tvåvingar). Ett liknande fenomen kan ses i färgskimret på ytan av en såpbubbla. Skillnaden är dock den, att såpbubblans färgskimmer växlar oavbrutet, medan insektvingen ger ett stabilt mönster. Den fysikaliska förklaringen är densamma, nämligen att infallande vitt ljus delas upp i spektrums färger när det samtidigt reflekteras från den övre och undre ytan av ett tunt skikt, vars tjocklek ungefär överensstämmer med ljusets våglängd (några hundra nanometer). Brytningsindex hos omgivande medium och det tunna skiktet måste också vara olika för att effekten skall uppstå. De reflekterade ljusstrålarna interfererar med varandra, d. v. s. ömsom förstärker och ömsom tar ut varandra. Resultatet blir ett spektrum som återger regnbågens färger. I fysikböcker förklaras fenomenet som ”interferens i tunna skikt”.

Skillnaden mellan en såpbubbla och en insektvinge är den att såpbubblans tunna skikt är alldeles likadant runt om. Det byggs upp av ett yttre och ett inre skikt av fettsyramolekyler med ett mellanliggande skikt av vattenmolekyler. Insektvingen, däremot, även om den är lika tunn som en såphinna, har på sina ytor av kitin och/eller sklerotin små veck, sfäriska strukturer som bär mikroskopiska hår eller ytförtjockningar som har med vingribborna att göra. Dessa ytstrukturer på insektvingen avgränsar områden som ger speciella och stabila mönster och färger. De genom interferens skapade färgerna ses bäst om insektvingen belyses med påfallande ljus mot mörk bakgrund.

Jostein menade att de färgmönster som visar sig i insektvingen nog främst har betydelse för djurens kurtis. Det är känt att hanar av flugor med pigmenterade mönster på vingarna (Sepsidae, Tephritidae m. fl.) ”semaforerar” med vingarna i uppvaktningen av honan inför en eventuell parning. Ett liknande beteende med vingrörelser finns hos hanar av bananflugor med opigmenterade, genomskinliga vingar. Detta visades på rörliga bilder i en videosekvens. Kanske spelar det interferensfärgade vingmönstret in här. Just bland daggflugorna (Drosophilidae), dit bananflugor hör, kunde Jostein visa att det färgade vingmönstret kunde skilja sig tydligt mellan närstående arter.

Stor förundran väckte Josteins uppgift om att ”spökribbor” kunde anas i vingarnas färgmönster hos en del djur. Insektvingen har under evolutionen i huvudsak genomgått en reduktion, förenkling, när det gäller vingribborna. Vissa vingribbor eller delar av dem har försvunnit. Med WIP kan man i vissa fall (där vingmembranet efter vingribbornas försvinnande ännu är lite förtjockat) faktiskt ana ribbornas forna dragning genom vingmembranet. Detta visar sig genom tydliga färgskiftningarna i vingen!

Fenomenet med iriserande eller reflekterade färgmönster i insektvingar beskrevs för första gången i en fransk tidskrift 1843. Därefter har inte mycket hänt inom området. Nu är kanske tiden mogen. Stor munterhet väcktes när Jostein presenterade en Drosophila-vinge som en ”display” på 0,08 tum med si och så många pixlar. Pixlarna är helt enkelt de små enskilda strukturerna på vingens yta som bryter och reflekterar ljus av viss våglängd (färg). Idén lanserades skämtsamt som ”iWing”, som en hyllning åt den nyligen avlidne Apple-profilen Steve Jobs.

Josteins specialitet, svampmyggorna, Mycetophilidae (Dipt., Nematocera,), fick också ett omnämnande. Hos dessa djur finns hos vissa underfamiljer en osedvanlig mångfald i de hanliga genitaliernas byggnad. Hos dessa djur ser man ingen avgörande skillnad i vingarnas reflekterade färgmönster. Hos de underfamiljer som har enkelt byggda och föga varierade genitalier, däremot, är vingmönstret varierat och till synes artspecifikt. Det tål att tänka på!

Avslutningsvis visades autentiska bilder från dramatiken i Japan på eftermiddagen den 11 mars 2011. Jostein var där då och hade fotograferat insektvingar på ett museum när den våldsamma jordbävningen utbröt klockan 14.46. Tsunamin med allt som följde var så klart förfärliga upplevelser men Jostein kom välbehållen hem till trygga Lund. Där begrundade han sitt öde och förstod så väl vad vår landsman och entomologkollega René Malaise måste ha upplevt i Japan på 1920-talet. Den tsunamikatastrofen återberättas av Fredrik Sjöberg i ett kapitel av ”Flugfällan“ (Nya Doxa, 2004).

§ 16  Ordf. tackade för ett osedvanligt spännande och välillustrerat föredrag. En frågestund följde, varefter föredragshållaren avtackades med en varm applåd.

§ 17  Då intet annat återstod, avslöts mötet och eftersits med fika vidtog.

Lund som ovan

Thomas Jonasson Mikael Sörensson Anders Ohlsson Bo W. Svensson