Protokoll för Årsmöte ESIL 29 Mars 2019

§ 1
Ordförande Mikael Sörensson hälsade de XX närvarande varmt välkomna och förklarade årets tredje sammanträde öppnat.

§ 2
Ordförande inbjöd alla deltagare till gratis fika i de vanliga lokalerna i Biologihuset efter mötet.

§ 3 Meddelanden
Mikael Sörensson meddelade att vi fått tillstånd för insamling av beläggsexemplar under årets nationaldagsexkursion i Stenshuvud Nationalpark.
Ebba Werner slog ett slag för den biologiska mångfalden utmed vägkanter om dessa sköts på rätt sätt. I morgon (30/3) kommer det att hållas seminarium i Ekologihuset där detta ingår som tema. Arrangörer är ESiL tillsammans med Lunds botaniska förening.
Mikael Sörensson kunde också meddela att våren är kommen, och Gunnar Isaksson kunde meddela att han sett en fuks. Om det var en körsbärsfuks eller videfuks kunde han inte uttala sig om med säkerhet.
Efter dagens föredrag kommer det också att ske bokförsäljning.

§ 4
Kvällens föredrag “Nattfjärilarnas intåg i rampljuset” hölls av Malin Larsson, kommunekolog i Norrköping.
Först fick åhörarna en inblick i hur man skiljer dessa nattsländor från nattfjärilarna som även de dras till ljus. Sedan också hur man skiljer ut nattsländorna från andra typer av sländor, såsom dagsländor, bäcksländor och sävsländor.
De viktigaste karaktärerna är att en nattslända har håriga vingar (håren kan dock vara bortnötta), antennerna är riktade framåt och vingarna är taklagda.
Många känner till nattsländorna från deras larvstadium där de bygger “hus” som skydd. Huset byggs av material som små sandkorn och växtdelar, dessa går ofta under samlingsnamnet “husmask”. Nattsländornas larver fungerar som nedbrytare.
Nattsländorna utgör en stor insektsgrupp, i nuläget har vi 19 familjer och 225 arter representerade i Sverige. Arternas storlek varierar i spannet mellan 3 och 30 mm.
Malin Larsson visade många bilder på dessa fantastiska nattsländor och diskuterade kring hur svårt det kan vara med artbestämning. Många gånger krävs det stereolupp och undersökning av könsdelarna för att vara säker på vilken art det är frågan om.
Under sitt arbete med artbestämning av nattsländor, vilka som regel varit bevarade i alkohol, är det många arter som hon inte sett i sitt naturliga tillstånd. Därför har hon startat ett projekt där alla intresserade kan fotografera nattsländor och skicka in exemplaren till henne, där hon sedan gör artbestämningen i efterhand. Därför får vi nu fler och fler bilder, i såväl artportalen som vilkenart.se, som är knutna till korrekt art. Förhoppningen är att kunna se om det finns yttre kännetecken hos en del arter så att artbestämningen av dessa kan göras redan i fält.

§ 5
Mötet avslutades och ersattes med fika och fortsatta diskussioner om nattsländors liv och leverne.

Lund som ovan

Olof Barr, sekr.