Protokoll för ESIL 27 november 2015
Protokoll fört vid allmänt sammanträde 2015-11-27 i Hörsalen, Biologihuset, Sölvegatan 35, Lund.
§ 1 Ordf. Mikael Sörensson hälsade de 43 närvarande (se gästbok) välkomna och förklarade sammanträdet öppnat.
§ 2 Meddelanden
- 2.1. FaZett 28:2 har utkommit och kan efter mötet avhämtas hos distributören. Alla andra, som bevisligen betalat årsavgiften 2015, får den hemskickad per post.
- 2.2. Programmet för vt 2016 är klart och kommer att skickas ut till medlemmarna.
- 2.3. Dagens sammanträde, det sista för 2015, kommer att avslutas med en eftersits av julbordskaraktär. Alla som betalat årsavgiften för 2015 hälsas hjärtligt välkomna att delta. Kassören Karin och distributören Bertil kommer att kontrollera medlemslistorna innan dörrarna till festlokalen öppnas.
- 2.4. ESiL medverkade vid Mångfaldskonferensen i Höllviken den 14-15 november med föredrag av Mikael Sörensson.
- 2.5. Meddelades att ny hemsida för ESiL förbereds av vår webbmaster Richard Lövgren.
- 2.6. Inför 2016 utlyses stipendier ur ESiL:s fonder. Sannolikt kommer det sammanlagda beloppet inte överstiga 10000 kr. Stipendierna kommer att utlysas i vanlig ordning med angivande av sista ansökningsdag.
- 2.7. Linda Strand meddelade att den nya, populärvetenskapliga tidskriften ”Yrfän”, kommer ut med fyra nummer under 2016. Prenumerationsavgiften är 200 kr/år.
§ 3 Ordf. lämnade ordet till kvällens föredragshållare, Jonas Hedin från Länsstyrelsen i Kalmar. Hedin har disputerat på läderbaggens, Osmoderma eremita, ekologi. Hans föredrag annonserades som: Större ekbock – om bevarandearbete med denna kronjuvel bland svenska skalbaggar.
Större ekbocken, Cerambyx cerdo, har i Sverige noterats efter mer eller mindre säkra uppgifter från Skåne, Halland, Blekinge, Småland och Öland. Sådana uppgifter finns från sent 1700-tal till sent 1800-tal. I vår tid finns arten med säkerhet bara i Halltorps hage på Öland. Där är den fridlyst sedan länge. Populationen är liten och yngelträden håller på att ta slut. Detta är ett stort problem för artens överlevnad. Nya områden med mycket gamla, solbelysta ekar måste hittas, för att ekbocken ska ha en chans att överleva på sikt. Sådana ekområden finns längs Kalmar läns kustområde och i eklandskapet mellan Karlskrona och Ronneby i Blekinge. Om ekbocken ska planteras in i dessa områden, kan man inte tulla på populationen i Halltorps hage. Den är alltför liten.
Därför tänker man sig att importera djur från Polen, där arten här och var ännu förekommer ganska allmänt. I Mellaneuropa har stora ekbocken stundtals betraktats som en ”teknisk skadegörare”, eftersom larvens gångar i ekveden gjort virket mindre användbart.
Hittills har ett antal hanar och honor samlats in i Polen för vidare befordran till Nordens Ark i Hunnebostrand. Här har man experimenterat med parning och äggläggning i terrarier. Larver har kunnat födas upp på bara ett par år. I naturen tar larvutvecklingen ca fem år. Arbetet med larvuppfödningen är ett bra steg mot produktion av fullbildade skalbaggar. Huruvida baggar med polskt ursprung kan planteras ut i Småland och Blekinge är inte klart. Mest handlar det om att utveckla en säker odlingsteknik. Helst vill man nog föda upp djur med ursprung från Öland, trots att denna lilla population på 50-talet passerade en ”genetisk flaskhals” och alltså är mer eller mindre inavlad. Framtiden får utvisa vilken väg som ska väljas.
Jonas Hedin har utarbetat ett rikt illustrerat dokument: ”Åtgärdsprogram för större ekbock 2010–2014” (ISBN 978-91-620-6313-9). Det drygt 30-sidiga dokumentet finns tillgängligt på Naturvårdsverkets hemsida och rekommenderas starkt.
§ 4 Ordförande tackade för föredraget och en livlig diskussion följde. Därefter inbjöds deltagarna att avsluta årets ESiL-aktiviteter genom att avnjuta ett överdådigt julbord.
Lund som ovan
Thomas Jonasson, sekreterare