Protokoll för ESIL 24 April 2008

Protokoll fört vid allmänt möte 2008-04-24

§ 1

Ordf. Magnus Wedelin hälsade de 45 närvarande välkomna (se gästboken) och förklarade sammanträdet öppnat.

§ 2 Meddelanden och demonstrationer:

1. Henric Ridderstad meddelade ett nytt landskapsfynd: gulfläckig glanssmygare, Carterocephalus palaemon Pall. från Närke, Garphyttan – Kilsbergen på skogs/gräsmark 2005-06-27.
   
2. Bertil Ericson meddelade fynd av skalbaggar som utvecklats i lärk i Blekinge, Karlshamn, Stilleryd. Kläckveden samlades in på senhösten och under vintern kläcktes talrika exemplar av den för Sverige nya långhorningen lärkbarkbock, Tetropium gabrieli Weise. Från stam och grenar kläcktes i antal den för Sverige nya barkborren ”lärkgrenborre” Pityophthorus pityographus (Ratzeburg). I dessa delar av trädet hade under sommaren kläckts talrika exemplar av dubbelögad bastborre Polygraphus polygraphus (L.) och sextandad barkborre Pityogenes chalcographus (L.). På den grövsta lärken fanns det sex  meter upp många runda flyghål, med rester av vedsteklar och yxbaggen Serropalpus barbatus (Schaller). Här uppe fanns också talrika modergångar gjorda av åttatandat barkborre Ips typographus (L.). Ut från modergångarna fanns larvgångar, men som längst verkade utvecklingen av den nya generationen nått till döda, outfärgade skalbaggar i puppkamrarna. Från grenar på ett grovt vindfälle kläcktes åtskilliga exemplar av grönhjon Callidium aeneum (De Geer) och en rödbrun blankbock Obrium brunneum (F.)
   
3. Mikael Molander meddelade den för Skandinavien nya resedajordloppan Phyllotreta procera (Redtenbacher) från Skåne, Malmö, Limhamns kalkbrott. Den värmekrävande arten tycks vara väl etablerad på lokalen. För ytterligare information om Mikaels arbeten med skalbaggsfaunan i Limhamns kalkbrott hänvisas till Sydsvenskan 2008-05-23, del C, sid. 11.
   
4. Sekreteraren påminde om att meddelanden även fortsättningsvis skall åtföljas av en kortfattad skriftlig version, som lämnas till sekreteraren. Sekr. förmedlade också en förfrågan från ett företag inom hygien- och saneringsbranschen: är någon i Entomologiska Sällskapet intresserad av att sammanställa och sälja en studiesamling med förråds- och andra inomhusinsekter? Sekreteraren kan förmedla kontakten.

§ 3

Ordföranden hälsade kvällens föredragshållare, Bengt Ehnström, välkommen att tala om ”långhorningar – skogens aristokrater”.

Bengt berättade medryckande om sin egen bana som framför allt skogsentomolog. Den startade han redan som 17-åring på Skogshögskolan. Han kom att bli vid sin läst fram till pensioneringen från SLU för några år sedan.

Den senast utkomna volymen av Nationalnyckeln behandlar skalbaggsfamiljen långhorningar och är författad av Bengt Ehnström med illustrationer av Martin Holmer. Vi fick en liten inblick i hur ambitionerna med ”nyckeln” är och vilka kompromisser som måste göras för att verket ska kunna användas av så många som möjligt 

Långhorningarna fick en utförlig presentation, både beträffande utseende och levnadssätt. Variationen och flexibiliteten i utvecklingstid berördes och ställdes i relation till larvens näringssubstrat. Några få arter utvecklas i örtartade växter, många i kambieskiktet mellan bark och ved på träd. Dessa arter har som regel en snabb larvutveckling. Arterna vars larver utvecklas i den rena, mer eller mindre rötade veden kan ibland ha en lång utvecklingstid. Några arter har larver som utvecklas som mer eller mindre frilevande förnaätare.

Successionen i vindfällen illustrerades år för år, decennium för decennium och långhorningarnas roll som nedbrytare betonades. Med hjälp av Martin Holmers fina långhorningsporträtt fick vi också se en kavalkad över arter knutna till gran, tall, ek, bok, sälg m.m.

Bengt har studerat skogsinsekter i mer än 50 år nu. Tidigt i den professionella karriären som tillämpad entomolog handlade det mest om att förebygga skador och att rent av bekämpa arter som hämmade trädens tillväxt eller som skadade virket. Tallbocken nämndes som exempel på en ”teknisk skadegörare” som förr kunde orsaka stor skada. På senare år har Bengts intresse för långhorningar som naturvårdsobjekt tagit överhanden. Hur skall den biologiska mångfalden räddas? Återplantering av arter som försvunnit från tidigare förekomstplatser diskuteras och förbereds numera!

Avslutningsorden kom att bli en något mollstämd vision av den biologiska mångfaldens utveckling i de norrländska bolagsskogarna. Alldeles i finalen klingade det dock åter i dur, när Bengt lyckönskade oss i Sydsverige till en klart bättre situation när det gäller våra lövträdsinsekter.  

Ordföranden tackade för ett medryckande, välillustrerat och intressant föredrag. Diskussionen som vidtog blev både lång och livlig. I diskussionen kring naturvårdsfrågor yttrade sig bl. a. Ingvar Svensson, Peter Rolfson, Bo Olsson och Henrik Lind. På en fråga från Oleg Havle om man efter ett visst antal år kan blåsa ”faran över” när det gäller husbocksangrepp, svarade Bengt att hans erfarenheter gjort att han är mycket försiktig med att ”dödförklara” ett husbocksangrepp.

Efter diskussionen avtackades föredragshållaren ännu en gång med en varm applåd.

§ 4

Ordföranden meddelade att Sällskapet fått ett förslag till reservatsbildning på strandängarna vid Gässie, på vilket vi nu erbjuds lämna remissvar. Innehållet i förslaget presenterades ingående och det framgick därvid att  motsättningarna mellan fågel- och insektskyddet var uppenbara. Efter en längre diskussion föreslogs att styrelsen skulle lämna ett svar och ordf. förklarade sig villig att författa ett utkast till sådant. Ordf. uppmanade de närvarande att fundera och inkomma med eventuella synpunkter snarast.

§ 5

För tredje gången genomfördes bland deltagarna i mötet en omröstning för att utröna vilken sista veckodag i månaden som är den bästa för Entomologiska Sällskapets allmänna sammanträden. Omröstningen – medelst handuppräckning – utföll sålunda: fredag 20 röster och torsdag 10 röster. Samtliga tre omröstningar har därmed givit övervikt för fredagsalternativet och ordf. förklarade, att sammanträdena från och med höstterminen 2008 kommer att hållas på fredagar.

§ 6

Ordf. förklarade sammanträdet avslutat.

Lund som ovan

Thomas Jonasson, sekreterare